Hedersrelaterat våld och förtryck

Det som kännetecknar hedersrelaterat våld är bland annat att det har att göra med föreställningar om oskuld och kyskhet och synen att flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende påverkar familjens rykte och anseende. En flicka eller kvinna förväntas vara oskuld när hon gifter sig, och kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet är avgörande. Valet av partner är också familjens eller släktens angelägenhet snarare än individens, och det är något som gäller både flickor, kvinnor pojkar och män. Denna typ av våld är ofta planerat och kan både utövas och sanktioneras kollektivt, exempelvis utövas av den närmaste familjen och vara sanktionerat av släktningar utanför den närmaste kretsen.

FN har definierat heder som en del av en traditionell familjeideologi som dikterar villkor för kvinnors sexualitet och familjeroll. Den innebär att identiteter och handlingar som bryter mot dessa normer, exempelvis otrohet, sex före äktenskapet, att umgås med ”fel” personer och i vissa fall även att bli våldtagen, kan ge upphov till starka sanktioner och även dödligt våld.

Våldets och förtryckets uttryck

• Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer där individens rättigheter är underordnade familjens och släktens rättigheter. Familjer/släkter där det råder en kontext av starkt hederstänkande är tydligt patriarkala. Den patriarkala strukturen är en pyramidstruktur, med en styrande man i toppen. Trots att döttrarna har den lägsta positionen i pyramiden vilar hela konceptet om familjens heder på dem.
• Våldet och förtrycket är kollektivt sanktionerat och ofta planerat samt ses som en oundviklig handling för att bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad.
• Våldet och förtrycket utövas av både män och kvinnor och vilar på ett system som legitimerar vad som är tillåtet och inte, vilka konsekvenserna blir och som alla måste förhålla sig till.
• Kvinnors kyskhet är central och drabbar kvinnor och flickor från tidig ålder. Våldet och förtrycket ökar i stigande takt med flickors ålder, särskilt när de kommer in i puberteten. Ett rykte kan vara tillräckligt skäl för bestraffning. Gällande könsstympning av flickor finns riskerna redan i förskoleåldern.
• Pojkar är både offer och förövare. De förväntas utöva kontroll och/eller våld mot kvinnliga släktingar samt kan drabbas om de stödjer eller beskyddar en flicka eller kvinna som inte fogar sig.
• Även pojkar och unga män kan utsättas direkt av hedersrelaterat våld och förtryck då de har en relation, eller ingår äktenskap, som inte accepteras av pojkens familj eller släkt.
• Våldet och förtrycket utövas mot både kvinnor och män som är HBTQI-personer eftersom heteronormen är det enda som accepteras. Omvändelseförsök är vanligt.
• Våldet och förtrycket består också av tvångsäktenskap. Flickan vågar eller vill genom sin beroendeställning inte motsätta sig äktenskapet. Även pojkar drabbas av tvångsäktenskap.
• Uppfostringsresor är också en del av våldet och förtrycket och syftar till att återanpassa pojkar och flickor till hedersnormerna.
• Våldet och förtrycket har inga geografiska gränser utan kan även utövas av familjemedlemmar i andra länder.
• Den yttersta konsekvensen av hedersrelaterat våld är mord för att upprätta familjens heder.

Föreläsning om könsstympning

För hälso- och sjukvården

Förskolan

Personal inom förskola har en viktig roll i att tidigt upptäcka barn som utsätts eller riskerar att utsättas för våld i allmänhet och hedersrelaterat våld och förtryck i synnerhet.  

För barn som är begränsade, på ett sådant sätt som avviker i förhållande till andra barn, är förskola och skola en viktig fristad. Som förskolepersonal är det därför viktigt att vara tydlig med att särbehandling inte förekommer, utan att varje enskilt barn har rätt att delta i förskolans verksamhet på samma villkor.

Vid misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa ska en orosanmälan göras till socialtjänsten, i enlighet med 14 kap. 1 c § socialtjänstlagen. Läs mer om anmälningsskyldigheten här.

Ta även del av Skolverkets stöd för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och förskolans ansvar för barn som far illa.

Brottsoffermyndigheten har utvecklat sidan Jag vill veta, med information till barn och unga som utsatts för brott. Där finns handledningen Liten och trygg, riktad till förskolepersonal, som bland annat innehåller ett avsnitt om könsstympning av flickor.